Såg ett avsnitt av Dr. Phil för nån vecka sedan.. och jisses, den snubben e ju inte riktigt klok!! Meen, jag kan förstå hans grund-oro.. för är man rädd för något och den känslan e tillräckligt stark så går det kanske inte att ignorera den.. jag vet... för in many ways så är jag lik dan som han är.. fast inte i samma utsträckning och lika maniskt.

Jag har blivit sårad så himla många gånger, även med min nuvarande pojke och alla de gångerna sätter spår i själen.. ärr som finns där och påminner oss.

Jag är på god väg att gå ner mig i ett träsk och jag vill ropa "hjälp" och "stopp, jag finns" men jag vill inte ligga någon till lags!

Jag vet att jag säger många dumma saker och kan agera irrationellt men det går inte att stoppa förrän jag sagt ett gjort det. örst då kommer jag på mig själv och ångrar mig. För jag vet ju att det inte är så..

Fast det trodde jag ju förut oxå och se hur fel jag hade.. skrattretande faktiskt.. För hur mkt har folk inte ljugit för mig?? Och hur mkt har inte han ljugit??

 Men det finns inget bra sätt att rättfärdiga en sån handling heller.. men än att jag kan säga att jag innerligen är ledsen för att det har blivit som det har blivit!! =(

Jag fick iaf rätt i att han skulle göra slut innan 2år hade gått.. vilket han sa aldrig skulle hända!! Frågan är om samma sak händer ikväll??

The ones who live through this night will see!!!

//Ciao babes!!